That's all folks!
ok! en snabbis!
jag är så jävla viktig. orka skriva blogg liksom.
tänkte bara berätta för alla er som undrade: JA, repet gick bra idag. Mest schjänt.
Att säga thirsty på riktigt skön NJ-dialekt e oxå mest schjänt. Som Ben K skulle sagt typ. THÖJJSTIIIH. A-SAP är också jävligt skönt. A-SAP as in ASAP, fast man liksom betonar första A:et mest. Ah men ja gör det EEY-ZAPPPP. Är man inte så bra på engelska kan man roa sig med att rulla r:en i frasvåfflor.
FRRRRRRRRRHHHHHAAASVÅFFLORRRRRRRR.
Dessvärre finns inte mina häftiga illuminating car slippers längre på lager, så de kommer tyvärr inte dyka upp. Däremot har mina nya glasögon kommit. Då kan man väl tycka att jag borde lägga en skön bild på mina nya bågar, och det kan man ju tycka. De ska snart få hjälpa mina arma ögon avnjuta lite Katie Melua i HD. Nice.
Och avslutningsvis, lite samhällsfrågor. Krossade busskurer är fortf inte OK. OK?! Att Nacka Kommun pungade 250 lök till fucking jävla Markoolio och hans jävla kuksugarkör - som för övrigt tydligen repar dagtid, dvs enbart består av arbetslösa som ändå inte tjippat in till en kvarts miljon kultur - det är inte OK.
jag är så jävla viktig. orka skriva blogg liksom.
tänkte bara berätta för alla er som undrade: JA, repet gick bra idag. Mest schjänt.
Att säga thirsty på riktigt skön NJ-dialekt e oxå mest schjänt. Som Ben K skulle sagt typ. THÖJJSTIIIH. A-SAP är också jävligt skönt. A-SAP as in ASAP, fast man liksom betonar första A:et mest. Ah men ja gör det EEY-ZAPPPP. Är man inte så bra på engelska kan man roa sig med att rulla r:en i frasvåfflor.
FRRRRRRRRRHHHHHAAASVÅFFLORRRRRRRR.
Dessvärre finns inte mina häftiga illuminating car slippers längre på lager, så de kommer tyvärr inte dyka upp. Däremot har mina nya glasögon kommit. Då kan man väl tycka att jag borde lägga en skön bild på mina nya bågar, och det kan man ju tycka. De ska snart få hjälpa mina arma ögon avnjuta lite Katie Melua i HD. Nice.
Och avslutningsvis, lite samhällsfrågor. Krossade busskurer är fortf inte OK. OK?! Att Nacka Kommun pungade 250 lök till fucking jävla Markoolio och hans jävla kuksugarkör - som för övrigt tydligen repar dagtid, dvs enbart består av arbetslösa som ändå inte tjippat in till en kvarts miljon kultur - det är inte OK.
please don't take my picture it's been a bad day
först vill jag bara bekräfta att det snöar. jag VISSTE att det skulle komma tillbaks!
Det började snöa igår. Samma dag som jag för första gången glömde min halsduk. Samma dag som jag irrade omkring på "stan" i typ 3 timmar. Sagan om pojken som visste för lite börjar med att han köper en hårddisk. Eller egentligen först med att han åker till ett tryckeri i Solna, och sen tillbaks till skolan, och SEN köper en hårddisk. När han sedan ska bege sig till SUNDBYBERG CENTRUM, och närmare bestämt Ekensbergsvägen 128 - för att hämta upp sin nya mediaspelare - så går han till Karlberg för att pendeltåget. Åh vad smart jag är tänker han, ty han visste att man kunde åka pendeltåg till Sundbyberg. Han visste däremot inte att han var blott en station från sin slutdestination, när han med ett alltför occupied mind (som hade vandrat in i Jimi's Electric Ladyland, och nu sjöng i låten "Wait Until Tomorrow") förlitade sig på sin favorituppfinning i världen - mobil.sl.se
I syn övertro på the power of wapping skriver han in rätt adress - bara för att försäkra sig om att han verkligen är på rätt väg - men då ser han plötsligt hur ett tåg ställts in. Han wappar igen. Nu föreslår sl att han ska åka tillbaks till Centralen, och ta tunnelbanan. Nåväl tänker han, jag satsade mina kort på pendeltåget, men nu får jag bita i det sura äpplet, jag hade ju trots allt hört att det låg vid en tunnelbanestation (dock inte vilken linje - big mistake). Han följer reseplaneraren, och åker nu röd linje. Mot Liljeholmen. Lilje-HOLMEN. Visst, det är säkert inte en optimal väg, och man måste åka nån jävla buss, men jag har tid, tänker idiotjäveln. Han väntar på bussen. Han kliver på. Han glömmer bort hållplatsen och frågar den vilsna drivern. Han wappar igen. Han kliver av, och går omkring. Det börjar snöa. Han irrar omkring. Han hittar rätt väg - HURRA! Han går många jävla nummer down the street, och är nu på rätt adress, only it's the completely fucking wrong one. Ett leende tar form på hans frostbitna läppar, och han wappar in på Webhallens hemsida. Sundbyberg ligger inte på 10 minuters bussavstånd från Liljeholmen tänker han. Han wappar efter rätt adress igen, men det är fortf fel. Batteriet börjar nu ta slut. Han går tillbaks till busshållplatsen och ringer en livlina. "Ja men det ligger ju på gångavstånd från tunnelbanestationen - blåa linjen mot Hjulsta". Mm precis säger miffot, då åker jag dit. Han är inte arg, inte på långa vägar, utan är fast besluten att göra något bra av sin situationen, och sin annalkande (eller eskalerande snarare) Pnemonia - såå coolt på engelska. Han skriver en låttext. Väl framme i rätt stadsdel tilltar snön, och pojken tvingas knäppa trenchen upp i halsen såsom en "poltiskt övertygad" skulle gjort. Han ringer en vän igen, och efter ungefär 8 färdriktningsbyten är han på rätt väg. Precis när hans ben börjar ge vika uppenbarar sig en kaffearom i hans täppta näsa, genom den snödränkta luften. Med fascinerande ögon iakktar han kaffefabriken, och ler lite.
Sen åkte jag tillbaks, och unnade mig själv en chokladbit. En Twix närmare bestäm, för mediaspelaren jag köpte hette ju Tvix. HAHA fan va jävla kul fett värt 1,5h omväg för det sköna spexet.
HORA, nu hade en viktigt sms inte skickats...
Det började snöa igår. Samma dag som jag för första gången glömde min halsduk. Samma dag som jag irrade omkring på "stan" i typ 3 timmar. Sagan om pojken som visste för lite börjar med att han köper en hårddisk. Eller egentligen först med att han åker till ett tryckeri i Solna, och sen tillbaks till skolan, och SEN köper en hårddisk. När han sedan ska bege sig till SUNDBYBERG CENTRUM, och närmare bestämt Ekensbergsvägen 128 - för att hämta upp sin nya mediaspelare - så går han till Karlberg för att pendeltåget. Åh vad smart jag är tänker han, ty han visste att man kunde åka pendeltåg till Sundbyberg. Han visste däremot inte att han var blott en station från sin slutdestination, när han med ett alltför occupied mind (som hade vandrat in i Jimi's Electric Ladyland, och nu sjöng i låten "Wait Until Tomorrow") förlitade sig på sin favorituppfinning i världen - mobil.sl.se
I syn övertro på the power of wapping skriver han in rätt adress - bara för att försäkra sig om att han verkligen är på rätt väg - men då ser han plötsligt hur ett tåg ställts in. Han wappar igen. Nu föreslår sl att han ska åka tillbaks till Centralen, och ta tunnelbanan. Nåväl tänker han, jag satsade mina kort på pendeltåget, men nu får jag bita i det sura äpplet, jag hade ju trots allt hört att det låg vid en tunnelbanestation (dock inte vilken linje - big mistake). Han följer reseplaneraren, och åker nu röd linje. Mot Liljeholmen. Lilje-HOLMEN. Visst, det är säkert inte en optimal väg, och man måste åka nån jävla buss, men jag har tid, tänker idiotjäveln. Han väntar på bussen. Han kliver på. Han glömmer bort hållplatsen och frågar den vilsna drivern. Han wappar igen. Han kliver av, och går omkring. Det börjar snöa. Han irrar omkring. Han hittar rätt väg - HURRA! Han går många jävla nummer down the street, och är nu på rätt adress, only it's the completely fucking wrong one. Ett leende tar form på hans frostbitna läppar, och han wappar in på Webhallens hemsida. Sundbyberg ligger inte på 10 minuters bussavstånd från Liljeholmen tänker han. Han wappar efter rätt adress igen, men det är fortf fel. Batteriet börjar nu ta slut. Han går tillbaks till busshållplatsen och ringer en livlina. "Ja men det ligger ju på gångavstånd från tunnelbanestationen - blåa linjen mot Hjulsta". Mm precis säger miffot, då åker jag dit. Han är inte arg, inte på långa vägar, utan är fast besluten att göra något bra av sin situationen, och sin annalkande (eller eskalerande snarare) Pnemonia - såå coolt på engelska. Han skriver en låttext. Väl framme i rätt stadsdel tilltar snön, och pojken tvingas knäppa trenchen upp i halsen såsom en "poltiskt övertygad" skulle gjort. Han ringer en vän igen, och efter ungefär 8 färdriktningsbyten är han på rätt väg. Precis när hans ben börjar ge vika uppenbarar sig en kaffearom i hans täppta näsa, genom den snödränkta luften. Med fascinerande ögon iakktar han kaffefabriken, och ler lite.
Sen åkte jag tillbaks, och unnade mig själv en chokladbit. En Twix närmare bestäm, för mediaspelaren jag köpte hette ju Tvix. HAHA fan va jävla kul fett värt 1,5h omväg för det sköna spexet.
HORA, nu hade en viktigt sms inte skickats...
koftknäpp
ojoj, var ska man börja?
Pål undrade vad som hänt med mitt bloggande, och jag undrar ju vad som hänt med honom kan jag säga. Men jag har hunnit med många roliga grejjer, och inte riktigt tagit mig tid. Jag tror att historien tog slut när jag va på väg till Uppsala för att festa. Det va skönt. Jag bowlade även igen, fast denna gång introducerade bandet nya element i sina lekar, men aturligtvis kunde ingen simulator i världen rubba min plats som nummer ett. Det har även jobbats väldigt mycket med M2:MAGAZINE - det otroligt grymma magasin som ska preluda en media- och marknadsföringsmässa på skolan. Jag titulerar mig stolt Executive Editer and Head-writer.
Såg nyss URVBO, där Fredrik retade upp en präst. Jävligt kul. Det är tamefan det bästa svensk tv åstadkommit någonsing. Och i brevlådan hittar jag ett utskick från Jehovas Vittnen. En vacker dag ska jag gå på ett sånt där möte. Bara för att va nån annan människa för en dag.
Vilket jag för övrigt var efter bowlingen förra helgen. När vi ölade presenterade jag mig för sällskapet bredvid, men efter ett tag föreslog Macci att jag skulle säga att jag ljugit hela tiden. Så jag förklarade att jag var: man kan väl kalla det... eh... "lokalvårdare". Varpå killen jag snackade med ryggade tillbaks som en liten tandlös järv. Jag missade reaktionen men, enligt andras utsago var den flaska-i-huvvet-framkallande. Det var kul iaf.
Och så la jag märke till att man känner sig stört cool när man är ute och går och tittar sig åt sidan samtidigt som man knäpper kavajen eller koftan. Nu blir det South Park. Jag har inget vettigt att göra. Eller South Park är högst vettigt. Och jag har faktiskt andra grejjer som jag inte orkar göra för jag partade igår. Och så spillde jag rödvin på byxorna, fast det syns inte! Perfekt jävla byxval igår.
Pål undrade vad som hänt med mitt bloggande, och jag undrar ju vad som hänt med honom kan jag säga. Men jag har hunnit med många roliga grejjer, och inte riktigt tagit mig tid. Jag tror att historien tog slut när jag va på väg till Uppsala för att festa. Det va skönt. Jag bowlade även igen, fast denna gång introducerade bandet nya element i sina lekar, men aturligtvis kunde ingen simulator i världen rubba min plats som nummer ett. Det har även jobbats väldigt mycket med M2:MAGAZINE - det otroligt grymma magasin som ska preluda en media- och marknadsföringsmässa på skolan. Jag titulerar mig stolt Executive Editer and Head-writer.
Såg nyss URVBO, där Fredrik retade upp en präst. Jävligt kul. Det är tamefan det bästa svensk tv åstadkommit någonsing. Och i brevlådan hittar jag ett utskick från Jehovas Vittnen. En vacker dag ska jag gå på ett sånt där möte. Bara för att va nån annan människa för en dag.
Vilket jag för övrigt var efter bowlingen förra helgen. När vi ölade presenterade jag mig för sällskapet bredvid, men efter ett tag föreslog Macci att jag skulle säga att jag ljugit hela tiden. Så jag förklarade att jag var: man kan väl kalla det... eh... "lokalvårdare". Varpå killen jag snackade med ryggade tillbaks som en liten tandlös järv. Jag missade reaktionen men, enligt andras utsago var den flaska-i-huvvet-framkallande. Det var kul iaf.
Och så la jag märke till att man känner sig stört cool när man är ute och går och tittar sig åt sidan samtidigt som man knäpper kavajen eller koftan. Nu blir det South Park. Jag har inget vettigt att göra. Eller South Park är högst vettigt. Och jag har faktiskt andra grejjer som jag inte orkar göra för jag partade igår. Och så spillde jag rödvin på byxorna, fast det syns inte! Perfekt jävla byxval igår.
