Jonte och Pål

Va otroligt värt. Jag "försover" mig lite. Jag måste skriva klart juridikuppsats, och sen ut på landet och repa. Sätter mig vid datorn, och klockan säger: Fan Robin, ta en timme. Jo men jag bjuder på den. Det är guds dag förfan. Här får du lite tid. No strings attached, take it, it's yours. Vanligtvis så sover man ju när "vintertiden" kickar in, och märker inte hur rik man blir, men idag... det känns som julafton.

Jag såg Mr. Brooks igår. Rätt bra film för att vara en Costner. Sen tittades det lite på Spiderman 3 oxå. Igen. Det är intressant att se om filmer. Man lägger märke till småsaker, typ som när Peter fotar MJ i parken, men på sista kortet fokuserar mer på Spidermanbanderollen än på henne - hence introducerar sin självupptagna karaktär och konflikten i deras relation. Eller hans ärr på handen från spindelbettet som exponeras i all sin hast - man undrar, är det alltid där? Men man märker även irriterande detaljer - hur MJ's slipsknut åker upp och ner från klipp till klipp, värre än Costners fluga, eller hur Peters sönderslitna mask ser annorlunda ut hela tiden. Jag hatar sånt där.

Efter filmen går jag hem, och en tjej startar följande konversation med mig:

HEEEE-JEEEEH, vad heter du?
Robin
Vadåra?
Nä men... Robin
Hur gammal é duuuuu?
Äldre än dig
Jo men sääg
20
Vadåra?
Inget
Vadåra? Var boor du, bor du här i närheten (läs ska vi gå hem till dig, eller hem till mig, eller var och en hem till sitt?)
MM
Vadåra? meh vadåra?

Hennes kompis flikar in och ursäktar sin fulla kamrat, som samtidigt brister ut: Han heter Robin, och har glasögon!

FATTA HUR JÄVLA KUL!?! Robin, OCH glasögon. Helt otroligt. What are the odds liksom??? Jag började garva iaf.