Jonte och Pål

Jag är fortfarande fucking jävla hes så, vi kör ett skriftligt inlägg. Det är väl gud som straffar mig för att jag hatar Sam i Idol så mycket. Nu är jag honom. Sam har säket sin klocka på sinhögerarm oxå. Pucko.

Jojusste! Igår när jag såg Blue Velvet så satt jag på min ena fot. Alltså i meditationsställning så att säga, fast bara med ena benet. Avdomnandet av vänsterfoten gjorde den betydligt mer kittlig - så det är ett roligt partytrick. Fast roligast är när armen somnar när man sover, och man bara kan flänga och slänga och svända och dänga och hänga med den fram och tillbaka hur man vill, innan den återfår sin styrka. Och lustigt nog så hände just detta igår natt! Mycket roligt.

På tuben satt en snubbe och halvsov så att han nästan missade sin station, och han hade så sanslöst fula kläder att det var helt otroligt. Hans beiga manchesterbyxor var... well, beiga manchesterbyxor, och hans kavaj och skjorta gick i samma färg, fast var gjorda av typ mattyg. Bredvid honom sitter en familj av baltisk härkomst, där sonen sitter och smaskar på en muffin - vilken mestadels hamnar på golvet. Dottern verkar köra nån buffévariant, för hon har både kakor och mackor i sin hand. Sen vill ju sonen ha en bit ost, och får det. Men alla vet ju att ost är gott med bröd, så mamman gräver i kassen and produces half a slice of bread aswell. Utmärkt. Sen ska ungen ha en till jävla ostbit, precis när de ska kliva av och well... Det går inte så bra.

Dagens kändispotting bestod av Anton Körberg, som också åkte tunnelbana, och oxå var fett fult klädd. Vit långärmad t-shirt under en svart Jack-Daniels piké. Vad fan är en Jack-Daniels piké liksom. Såg ett annat nylle jag kände igen, fast det satt inte på en amerikansk skådis kropp så det var nog inte hon.