Jonte och Pål

Jag hatar alla äckliga 15-åringar som skriver sjuttontusen inlägg i sina ruttna bloggar varje dag, och deras äckliga bilder på Mischa Barton och övriga, asking vem som bär klänningen bäst.

Idag åt jag Wallenbergare. Finemang. På menyn fanns även rimmad lax, vilken killen framför mig beställde. Tyvärr fick han inte rimmad lax, utan limmad lax. Så sa kinesen bakom disken iaf. Och hon var inte helt ute och cyklade (i Peking - there are nine million bicycles there you know) - laxskivorna satt faktiskt ihop. Men hon kanske var thailändare, och spelade killen ett spratt. Man kommer ju undan med sånt om man utger sig för att vara kines. T.ex. kan man svära åt folk obestraffad på stan - kallar man någon sälmongo så vet ju offret att man egentligen menade särmongo, men man har liksom total immunitet. Jävla röv kan man också komma undan med att kalla vem som helst - att brista ut "jävla löv" är ju nämligen fantastiskt harmlöst, och fullt förklarligt åtminstone på hösten.

Efter 12 timmars skola o jobb, och uteblivet konsertbesök sitter Twin Peaks och kaffe som en - SMÄCK!