Jonte och Pål

Will Arnett är så underbar, han är nästan bättre på att spela korkad än vad Will Ferrell är, och det är bra. Blades Of Glory är ju fantastisk film egentligen, men jag är tvungen att pausa och gapskratta åt deras idioti väldigt ofta. Jon Heder är lite för smart i sin korkadhet, han får alltid rollen som killen som rättar den andra idioten, t.ex Ferrell i detta fall: "it's always dark in the night you moron!". Och då blir Ferrell roligare. Men Arnett har en förmåga att måla upp ett sånt makalöst ansikte, en patenterad blick som liknar en höna sekunderna innan hon fått veta att hon ska till slakt - halvt förvånad, halvt frågandes. Och han ägde ju Arrested Development som Gob - en av tv-historiens främsta karaktärer höll jag på att säga, kanske inte det men, roligaste iaf. Anledningen till varför jag gillar honom så mycket är nog för att han är ganska lik mig i sin idioti. Min favoritsysselsättning de första dagarna på jobbet - whilst :) meeting new people, var att gå på deras tråkiga skämt. Vända skämtet tillbaka mot dom - sånt är kul. Det är kul att spela urbota korkad när man egentligen är the 8th wonder of the world.

Och för er som inte visste så debuterar Helina Özyurt från Visby som barnförfattare, med sin bok om ett land av godis. Kan Helina ens stava sitt namn? Jag förstår inte, vem har signat henne?... Och hur har Lars Lejon tänkt när han launchar idén om att införa en examenspremie för flitiga högskolestudenter. Jag tycker han trampar över här lite, nästa steg är vadå? Att införa en premie så fort man väljer att plugga vidare? Ska staten skapa incitament för en hälsosam livsstil oxå? Jag menar, förslaget om pålägg på onyttig mat har ju redan diskuterats. Och då menar jag skattepålägg, och inte jordnötssmör. Och hårddrar man det åt andra hållet; bötfälla de som inte pluggar vidare? Nej du Lasse, håll dig till dina språktester =)

Och så kom jag i kontakt med the glass of hell igår. Jag tar fram ett från Euro Disneyland stulet Hoegaardenölglas, för att blanda till någon halsontshuskur á la hett vatten, honung, citron, ingefära och whiskey jag fått tips om av min moster. But the ginger refuses to come off the grater, så jag får snilleblixten att hälla det kokande vattnet på rivjärnet, för att tvinga loss ingefärsbitarna som fastnat i hålen. Problemet är att rivjärnet är för stort, och vattnet rinner så att säga även "uppåt" och tillslut över mina fingrar. Det gjorde sanslöst ont. Det känns efteråt oxå, hela vägen upp i axeln, sjukt. Och när jag imorse väcks av mobiltelefonen, och ska ta ner glaset som då står på en liten bricka samtidigt som jag pratar i luren, så välter det. Glaset är alltså väldigt stort, och väldigt tungt, och brickan är väldigt tunn och väldigt lätt. Den wobblar fram och tillbaka, och studsar upp och ner i takt med mina "iii"s och "ooo"s. Dramat pågår i no more than four sekunder, innan jag får kontroll på glaset. Så länge har jag aldrig nästan tappat någonting.