meh!
Idag fick jag diskutera Johannesevangeliet på jobbet igen. Det verkar vara en populär skrift. Men först fick jag läsa en skrift i City om kollektivtrafik. Och innan dess svarade jag i telefonen "1,2,4" när jag borde sagt mitt namn. Satt med ett Sudoku, and then the phone caught me precis i rabblandet av de siffror som fattades =) Jag lyckades rädda situationen genom att fortsätta min påbörjade sifferserie, och låta den mynna ut i någon fascinerande statistik som skulle föreställa ett säljargument. Jajuste! :D
- Hallå?
- 1,2,4... 5! miljondragningar kommer vi att ha i höst!
Fem. 5 alltså. Knappast någon fascinerande statistik Robin.
I inlägget föreslås det att man borde ta bort alla "dyra" spärrar vid T-banestationerna, och skära ned på tonåringarna i jag-har-börjat-första-klass-färgade uniformer utan någon jurisdiction whatsoever (egna ord). Alltså inte skära i dom bokstavligt talat, men turn them into arbetslösa åtminstone. Dessa monstruösa besparingar ska sedan "ligga till grund" för att införa ett helt och hållet skattefinansierat kollektivsystem. Han lät så säker på sin sak, som om att en besparing skulle kunna generera pengar, och som om att det ens skulle gå att köpa cement till att gjuta första blocket till första raden grund för gratis kollektivtrafik. Jag tror han skrev, nej förresten, det var gårdagens skribent om gratis körkort till alla; att det delas solidariskt mellan alla. DELAS, SOLIDARISKT, ALLA. Hå-ååll dii-ig inn-anfö-hör hu-u-uden ryggrad.
Och så påpekade en kvinna idag, att hon redan vunnit "högvinsten".
- Jaha, evigt liv då eller? svara jag tvärsäkert
- Ja! Evigt liv och inre ro, hur visste du det?
- Jaha! Inre ro fick du på köpet också, det var inte illa! minsann!
- Ja, det är alldeles underbart.
- Vi snackar Johannes 3:16 här va? Kan tyvärr det inte utantill ännu men...
- Men vad du kan! Är du (EN AV OSS - typ)?
- Jadu, jag är väl på god väg, svarar jag.
Kul att jag fick uppföljning på min påbörjade själavandring så snart. Det måste vara något form av tecken.
Såg Disturbia idag, över förväntan - både så att säga actionmässigt och kvalitétsmässigt. Jag förväntade mig en banal remake på Rear Window - vilken för övrigt hade används i A Clockwork Orange som en av de personlighetsförändrande hypnosfilmerna, hadn't it been for the great acting. Och framför mig utspelas istället en något corny remake på Rear Window, i Silence Of The Lambs-tappning, med The Blair Witch Project-influenser. David Morse är ju verkligen alltid genomruttet ond.
- Hallå?
- 1,2,4... 5! miljondragningar kommer vi att ha i höst!
Fem. 5 alltså. Knappast någon fascinerande statistik Robin.
I inlägget föreslås det att man borde ta bort alla "dyra" spärrar vid T-banestationerna, och skära ned på tonåringarna i jag-har-börjat-första-klass-färgade uniformer utan någon jurisdiction whatsoever (egna ord). Alltså inte skära i dom bokstavligt talat, men turn them into arbetslösa åtminstone. Dessa monstruösa besparingar ska sedan "ligga till grund" för att införa ett helt och hållet skattefinansierat kollektivsystem. Han lät så säker på sin sak, som om att en besparing skulle kunna generera pengar, och som om att det ens skulle gå att köpa cement till att gjuta första blocket till första raden grund för gratis kollektivtrafik. Jag tror han skrev, nej förresten, det var gårdagens skribent om gratis körkort till alla; att det delas solidariskt mellan alla. DELAS, SOLIDARISKT, ALLA. Hå-ååll dii-ig inn-anfö-hör hu-u-uden ryggrad.
Och så påpekade en kvinna idag, att hon redan vunnit "högvinsten".
- Jaha, evigt liv då eller? svara jag tvärsäkert
- Ja! Evigt liv och inre ro, hur visste du det?
- Jaha! Inre ro fick du på köpet också, det var inte illa! minsann!
- Ja, det är alldeles underbart.
- Vi snackar Johannes 3:16 här va? Kan tyvärr det inte utantill ännu men...
- Men vad du kan! Är du (EN AV OSS - typ)?
- Jadu, jag är väl på god väg, svarar jag.
Kul att jag fick uppföljning på min påbörjade själavandring så snart. Det måste vara något form av tecken.
Såg Disturbia idag, över förväntan - både så att säga actionmässigt och kvalitétsmässigt. Jag förväntade mig en banal remake på Rear Window - vilken för övrigt hade används i A Clockwork Orange som en av de personlighetsförändrande hypnosfilmerna, hadn't it been for the great acting. Och framför mig utspelas istället en något corny remake på Rear Window, i Silence Of The Lambs-tappning, med The Blair Witch Project-influenser. David Morse är ju verkligen alltid genomruttet ond.
Kommentarer
Trackback
